Hufvudstadsbladet Ab

År 2023 var omvälvande på många sätt. För att säkra Hufvudstadsbladets position som stark, modern och opinionsbildande finlandssvensk medieröst också i framtiden, och lokaltidningarnas starka position i respektive region, gjordes i juni en riktad emission, och Bonnier News trädde in som majoritetsägare i bolaget, med 51% av aktierna. Konstsamfundet äger 49% och fortsätter som aktiv stödjare och ägare. Bonnier News tillför resurser och erfarenheter som stärker Hufvudstadsbladet, både vad gäller digitalisering och journalistik. Utvecklingen inom Hufvudstadsbladet Ab avvek i positiv riktning från den nationella trenden på mediefältet under år 2023; i slutet av året visade bolaget en tillväxt i antalet prenumerationer och i annonsförsäljningen.

0

tillväxt i antal prenumerationer (alla titlar)

0

nya prenumerationer

Foto: Cata Portin

Året då det skrevs mediehistoria i Svenskfinland

”När samarbetet inleddes hade de två lokaltidningarna och Hufvudstadsbladet 37 000 prenumeranter på papperstidningen och digitalt. Målet är att nå 50 000 digitala prenumeranter.”

– Det är utan vidare en jättestor möjlighet för Husis och Husis redaktion att utvecklas när man får göra det som en del av en så stor och duktig organisation som Dagens Nyheter och hela Bonnier är, säger Kalle Silfverberg, chefredaktör och ansvarig utgivare på Hufvudstadsbladet från och med den 31 juli 2023.

Knappt två månader innan Silfverberg tillträdde offentliggjordes nyheten om affären mellan Bonnier News och Konstsamfundet. Hufvudstadsbladet beskrev affären med orden “nu skrivs mediehistoria i Svenskfinland”. Många ställde sig frågan varför stora svenska Bonniers är intresserat av lilla finlandssvenska Hufvudstadsbladet.

Dagens Nyheters chefredaktör och affärsområdeschef, Peter Wolodarski, har fått svara på frågan flera gånger. Han är också ny styrelseordförande för det tidigare KSF Media, som efter affären bytte namn till Hufvudstadsbladet Ab.

– Om man ser på Bonnier News, som Dagens Nyheter är en del av, har vi gått från att vara separata tidningar till att bli allt mer integrerade kommersiellt i koncernen. Redaktionerna driver vi helt separat. Vår slutsats har varit att det krävs väldig kraft i övergången till det digitala. Den kraften kan samarbetet ge också HBL, VN och ÖN.– Det hjälper tidningarna att ta det här klivet. Det innebär inte lösningar som vi behöver hitta på från början, utan vi har många av de här sakerna redan i vår koncern. Det fanns alltså en företagslogik bakom det här. 

Men det här var inte den enda bakomliggande orsaken till affären. 

– Jag kände också att det fanns en publicistisk idé och en mening. Klart att det har ett stort värde om vi kan bistå med att få de ledande svenskspråkiga privatägda medierna i Finland att växa och vara relevanta även i framtiden. Jag vet att våra ägare också tycker det, och det ger den här affären och samarbetet en mycket större mening, säger Peter Wolodarski. 

Det är han som har stått vid rodret när DN har gjort sin digitala resa, och gått från att inte ha haft några digitala prenumerationer till att idag ha 265 000 helt digitala prenumerationer.

Hela den erfarenheten kommersiellt och publicistiskt kan vi bidra med. Det är klart att Husis är en annan tidning än DN, men det finns också betydande likheter här. Jag tror att våra erfarenheter kan bidra till att hjälpa både Husis och de två lokaltidningarna att växa och nå större publik. 
Peter Wolodarski är övertygad om att Hufvudstadsbladet snart kommer att gå på vinst. 

– Jag tror att vi kommer att visa ganska så snabbt att tidningen kan bli lönsam. Det är jag övertygad om, och det kan ske genom att ge den här motorn förstärkning, betydande förstärkning. Om vi lyckas med våra föresatser kommer det att synas i ett växande antal prenumeranter. Om jag inte trodde att det var möjligt skulle vi inte göra det här. 

När samarbetet inleddes hade de två lokaltidningarna och Hufvudstadsbladet 37 000 prenumeranter på papperstidningen och digitalt. Målet är att nå 50 000 digitala prenumeranter.

Kontakterna västerut gäller inte bara redaktionen. 

–Det är mycket kontakt utanför redaktionen. Vårt tech-team och prenumerationsförsäljningen har dagliga och täta kontakter med sina kolleger i Sverige, säger Silfverberg. För att kunna samarbeta effektivt och bra måste man ha samma system och plattformar. 

– Det gäller plattform för för sajt och app, plattform för prenumeration och plattform för annons. I Bonnier News har vi de plattformarna gemensamt, och planen är att de finländska titlarna ska vara en del i hela det här. Det var grundtanken med hela samarbetet, säger Peter Wolodarski.
-Utmaningarna under de närmaste två åren är att genomföra en full integration. Sedan kan man rikta blicken framåt, framför allt för att redaktionerna i Finland ska kunna tänka på sin journalistik och inte behöva vara bekymrade över att tekniken inte fungerar. 

Konstsamfundets roll ändrades 

Konstsamfundets vd, Stefan Björkman, beskriver föreningens nya roll som ”aktiv ägare”. Konstsamfundet kommer fortfarande att ge ett understöd till de tidigare KSF-ägda tidningarna på samma nivå som hittills.

– Vi har 49 procent av aktierna, men via det finansiella understödet har vi en annan roll än en normal aktieägare. Vi är garanter för att Bonnier News faktiskt kan satsa på det väsentliga och inte ska behöva göra några snabba åtgärder, som på sikt skulle vara onödiga.

Tidningarna är, liksom tidigare, viktiga för Konstsamfundet. 
Stefan Björkman poängterar att det är viktigt att Hufvudstadsbladet är en intressant arbetsplats för unga talanger också i framtiden, både inom journalistik och IT, och att man nu som en del av Bonnier News har ökat sin attraktionskraft. 

Chefredaktören har inga planer på att förändra profilen på tidningen. 

– Det handlar jättemycket om att vi är relevanta och att vi lyckas vara nära våra läsare. Vi kommer att fortsätta jobba på att det här omsätts också i praktiken varje dag, möjligast väl, säger Kalle Silfverberg.

Text: Malin Wikström