Amos Andersons Hem

För den oinvigde är Georgsgatan 27 i centrum av Helsingfors ett vackert gammalt stenhus som leder in till köpcentret Forum. Från utsidan går det inte att ana den betydelse som huset har och har haft. Det blev den centrala punkten för konstmecenaten och affärsmannen Amos Anderson, som använde huset både som affärslokal och som privat hem, ända från att det stod klart 1913 till hans död 1961.

Amos Anderson gjorde under sitt liv en extraordinär resa från enkla förhållanden på landsbygden till en av landets rikaste och mäktigaste män, som rörde sig i presidentslott och finsalonger. Att han dessutom beskrivs som komplex och hemlighetsfull, och att han lät förstöra en del av sina privata dokument och sin brevväxling, gör honom inte mindre gåtfull.

I mitten av mars 2023 slog museet Amos Andersons Hem upp dörrarna efter ett omfattande renoveringsarbete. När man stiger in hos Amos möts man av en luftig sal där olika röda nyanser tillsammans med inslag av guld ger ett överdådigt intryck. I lokalen finns delar av Amos privata konstsamling representerad i form av tavlor och skulpturer. Möblerna är till för att sitta på, precis som i ett vanligt hem, säger Kai Kartio, som hade huvudansvaret för renoveringen, i egenskap av museichef för Amos Rex, som driver hemmuseets verksamhet.

– Amos Anderson önskade att hans hem skulle bli ett museum efter hans död. På 1960-talet började man därför bygga om Georgsgatan 27 till konstmuseum, och då bestämde man att man behåller två rum från Amos hem, salongen och arbetsrummet här på femte våningen. Resten skalades av helt. Både mellanväggar, stuckaturer och prydnader – allt skulle bort – och man gjorde om det helt, till ett galleriutrymme i sextiotals funkisstil.

På nittiotalet byggdes en ny hiss i byggnaden, men utöver det förblev utrymmet oförändrat fram till 2017, när Amos Andersons konstmuseum stängde. Den rumsindelning som nu består av en pelarsal och en matsal existerade inte under Amos tid, men arbetsrummet finns kvar och har rekonstruerats. Pelarna i pelarsalen motsvarar den joniska pelarrad som fanns i Amos sovrum.

– Gardinerna är faktiskt original. De fanns i en kista på Söderlångvik och vi hittade dem nu när Söderlångvik renoverades. De var väldigt välbehållna där, men de hade fullständigt glömts bort, så det var roligt att upptäcka dem.

Före man rev Amos ursprungliga hem på sextiotalet tog man foton och dokumenterade, och det har varit till stor hjälp nu när hemmet har rekonstruerats.

Väggarna täcks av sidentapeter, exklusivt beställda från London.

– De är från en kunglig hovleverantör, de Gournay. Det är alltså några av de finaste tapeterna som man kan hitta, och de är inte precis billiga. Men Amos inredningssmak var inte anspråkslös – de är helt i hans stil, säger Kai Kartio.

Amos hem är alltså inget vanligt borgerligt hem från 1920-talet.

– Det är lite av ett romerskt palats, med mycket guld, sidenglans och starka färger, och många olika mönster. Det är väldigt ofinskt och var också ovanligt på den tiden då Amos bodde här.

Kontrasten till Amos Andersons uppväxtförhållanden är skarp. Amos Andersson föddes som en av fem söner in i jordbrukarfamiljen Andersson i byn Brokärr i Kimito. Att Amos Anderson kom från enkla förhållanden syns inte på Georgsgatan 27, däremot syns kosmopoliten Amos, som trivdes i Rom och på tyska kurorter.

– Här syns den Amos som var väldigt intresserad av kultur och framförallt jättestarkt påverkad av den romerska och den katolska världen. Den Amos som var sällskaplig och hade stora fester här. Framförallt trivdes Amos i teaterkretsar.

– Det här hemmet är en väldigt teatral skapelse på något sätt, det är frågan om Amos privata scenografi. Jag sympatiserar väldigt mycket med Amos och det har varit jätteroligt att återskapa det här, säger Kai Kartio.